SummerWithUlrik Kapitel 5
Ingen av oss sa någonting utan vi bara gick. Väl framme vid hans hus gick vi in och det verkade som hans föräldrar fortfarande jobbade då huset var tomt. Han gick till vad som såg ut som köket och satte sig ner vid köksbordet och jag följde efter och gjorde detsamma.
-"Så.."
-"Nej?" Svarade han och rynkade pannan. "Jag vet bara inte vad jag gjorde, jag visste inte om du ville att jag skulle visa att vi känner varandra"
Jag fattade inte vad som var en så stor sak av det hela, vi var vänner och?
-"Hela grejen är att jag vill inte vara vän med dig." Jag spärrade upp ögonen och fattade inte riktigt hur han kunde säga sådär.
-"Jag vill vara mer än vän med dig. Jag vet att det hela är lite sjukt då vi träffats ungefär 3 gånger, men jag kan inte rå för att jag gått och blivit kär i dig." Mumlade han och tittade generat ner i bordet. Jag hann inte svara innan han hade lutat sig fram mot mig och våra läppar möttes i en kyss och jag sveptes med i ögonblicket. Resten av kvällen satt vi på hans rum och bara pratade om varandra och även spelade tv-spel, det blev en del omgångar då jag oftast förlorade och krävde revenge. Jag fick äta med hans famlij vilket vara väldigt mysigt och till sist var klockan mycket och jag bestämde mig för att gå hem. Vid dörröppningen kramade han om mig och gav mig en puss på pannan.
-"Vi ses imorgon" Viskade han och jag log och började promenaden hemåt.
Ungefär 2 månader senare:
-"Va?"
-"I din egen lilla värld som vanligt?" Sa Sebbe retandes och jag puttade till honom i sidan och jag gav honom ett fakeat leénde.
-"Jättegärna!" log jag.
-"Visst" Svarade jag och han la armen om mig. Tillsammans gick vi fyra och planerade festen som Erik skulle ha imorgon. Vi skulle tydligen få hjälpa till och komma lite tidigare så vi hann fixa festen innan alla kom. Vi bestämde att komma runt 7 imorgon och Clara, Erik och Sebbe svängde av. Jag skulle hem och packa innan jag skulle spendera natten hos Sebbe. Jag kom hem och slet upp dörren.
-"Hemma!" Ropade jag . Det hördes stök från köket och jag anade att det var mamma som fixade med maten, så jag klev in i köket och smög upp bakom henne och gav henne sedan en kram.
-"Men unge, ska du skrämma livet ur mig" Sa hon och skvätte lite vatten på mig och startade då ett vattenkrig.
Även min äldre bror Danne som faktiskt ännu bor hemma deltog även och till sist såg det ut som att det varit en tsunami i vårat kök. Alla tre var fulla av skratt men började sedan suckandes städa upp i köket. Mamma fortsatte med maten och jag och Danne började duka bordet.
-"Mamma, kan jag gå på fest hos Erik imorgon?"
-"Är det verkligen nödvändigt?"
-"Eh ja? Alla andra ska gå, snälla mamma!"
-"Jag tycker hon ska få gå, jag menar ha lite kul och festa loss" Sa Danne med en blinkning mot mig.
-"Ja och det kommer ju från sätt person" Sa mamma med en menande blick mot Danne.
-"Snälla mamma"
-"Ja men okejdå. Men du vet att du inte får dricka eller göra något annat dumt" Sa hon och jag gav henne en frågande blick.
-"Vad tror du om mig egentligen? Jag lovar" Sa jag med ett flin och gav Danne en highfive och mamma bara suckade åt oss. Pappa var inte hemma ikväll då han jobbade nattpasset på Ericsson så det blev bara mamma, jag och Danne under maten.
-"Jo förresten mamma, kan jag sova hos Sebbe inatt?"
-"Varför då?" frågande hon med ett retsamt leénde.
-"För vi ska gå tillsammans till Erik imorgon och hjälpa honom och Clara med festen."
-"Men visst det går bara bra" Yes, jag älskade hur liksom öppna mina föräldrar var och att dom inte var sådär stränga och inte lät mig göra något, men det krävdes en hel övertalning om att vara borta i 6 veckor för att se Ulrik kan jag ju säga.
-"Kom ihåg att skydda er bara" Sa Danne mitt i igenting, och oj vad kul han hade tydligen.
-"Men Daniel!" Röt mamma fast man såg att hon inte heller riktigt kunde hålla sig för att skratt. Jag bara suckade åt dom och reste mig från stolen men kunde inte heller dölja ett leénde, jag ställde in tallriken i diskmaskinen och gick upp för trappen till mitt rum för att packa och fundera på vad jag skulle ha på mig till festen imorgon. Efter ett stunds stirrande in i garderoben bestämde jag mig för något enkelt. Ett par levi's shorts med en Boy london t-shirt som jag valde att jag skulle ha instoppad och till det mina Vans, runda solglasögon och en silvrig kedja runt halsen. Efter det vart jag nöjd. Jag började även packa för natten och när jag var klar bara ropade jag hejdå och smällde igen dörren efter mig. Solen hade börjat gått ner när jag gick på vägen hem till Sebbe. Med ca. 10 minuters gående med bla. Wu tang, Frank Ocean och Hoodie Allen i hörlurarna var jag framme hos honom. Han öppnade dörren och omfamnade mig och strök bort en hårslinga från mitt ansikte. Vi gick in och jag hälsade på hans mamma, pappa, storasyster och lillebror och sedan gick vi till hans rum. Det första jag la märke till var nog madrassen som var frambäddad på golvet. Annars har vi alltid sovit hos mig och även alltid delat säng men visst..
-"Det är mamma som har tagit fram den.." Sa han och flinade mot mig. Jag kunde inte låta bli att skratta lite och ställde sedan ner mina saker bredvid madrassen. Vi gick ner och åt kvällsmat tillsammans med resten av hans familj och efteråt tittade vi även på en barnfilm tillsammans med lite snacks. Det här var bara för underbart. Dom andra tänkte gå och lägga sig så vi gjorde detsamma. Efter att ha borstat tänderna och tvättat av sminket gick vi in till rummet, jag bytte om till en stor t-shirt att sova i och la mig sedan utmattat på madrassen och drog täcket över kroppen. Sebbe la sig i sängen med huvudet åt mitt håll och log.
-"Kom." Sa han gav mig en busig blick. Jag kravlade mig upp till sängen och la mig bredvid honom. Han kom närmare och sedan möttes våra läppar, kyssen blev mer intensiv och han rullade mig runt så jag hamnade på rygg. Han kropp trycktes mot min och hans händer letade sig innanför min tröja. Jag tog min hand mot hans bara bröstkorg och föste bort honom.
-"Sov nu" Viskade jag med ett leénde till honom och la mig med ryggen mot honom, han kröp upp närmare mig och hans armar kramade mig bakifrån.
Kommentera gärna vad ni tycker! Och jag lovar er att snaaart så kommer det mer Ulrik! Kram :)
SummerWithUlrik Kapitel 4
Han säger inget utan bara står där och när jag vänder upp huvudet möts jag av en busig blick, han greppar om min midja igen med ena handen och den andra är på min hals, jag flyttar mina händer runt hans hals och leker lite med hans hår. Våra läppar möts och jag känner hur kyssen blir mer intensiv och hur det sedan övergår till att hans tunga nuddar vid min.
Jag trodde aldrig jag skulle våga. Men just nu kände jag mig bara lyckligast i världen. Av alla tjejer som jag tyvärr har hållt på med under den tiden sen jag och min förra flickvän gjorde slut så var det här den ända tjejen jag verkligen kände något för. Under knappt en dag hade jag gått och blivit förälskad. I världens finaste tjej.
-"Jag måste nog gå nu." Sa hon och kramade om mig.
-"Okej, vi ses imorgon!" Sedan vände hon sig om och gick mot Clara's hus.
-"Du måste berätta ALLT!"
Jag skattade bara till svar och ställde ner mina saker på golvet i rummet. Vi gick ner till hennes kök och jag hälsade på hennes föräldrar och lillasyster och sedan tog vi lite snacks och läsk och gick upp till rummet igen.
Vi satte oss i hennes säng och sedan berättade jag allt..
-"Så är det något imellan er, jag menar på riktigt?"
-"Jag vet inte riktigt.. vi har träffat varandra typ 2 gånger på en dag." Jag visste verkligen inte. Och nu hörde jag själv hur fel allt lät, det skulle nog inte blivit såhär. För en stund ångra jag mig och hela kvällen spendera jag nästan bara på att tänka på det här med mig och Sebbe. Det var verkligen skönt att vara hos Clara just nu och ha någon att prata med.
Hennes mamma kom upp till rummet och sa till oss att det var sista chansen att gå och fixa oss innan alla skulle sova och inte ville bli väckta. Så vi gick och borsta tänderna och tvätta av sminket och la oss sedan ner och satte på serien Pretty Little Liars. Efter ett tag bestämde vi oss att sova då det var skola imorn. Så jag kröp ner till madrassen som var frambäddad åt mig och sedan släckte vi. Innan jag somna hann jag fundera ganska mycket, det var mest om Sebbe men även om i sommar vilket jag längtade grymt mycket till.
På morgonen vaknade jag av att Clara's mamma kom in och väckte oss följt av hennes pappa och lillasyster som alla redan skulle till jobb och förskola. Vi tvingade oss upp och ner till köket för att äta frukost. När vi satt där sa vi inte mycket, båda var väldigt trötta.
-"Så hur ska det bli att träffa honom idag?" Sa hon sedan.
-"Jag vet inte, jag bara hoppas på det bästa"
-"För ni måste ju liksom ses igen, för ni gillar ju varandra"
-"Ja det tror jag haha" Sa jag bara.
Jag gick upp och drog på mig mina svarta Dr.Denim jeans och en grå thrasher hoodie sedan sminkade jag mig och borstade tänderna, jag orkade inte göra mycket med håret så jag bara lät det vara sitt vanliga bruna lockiga jag och tog på mig min carhartt beanie. Vi var klara att gå jag jag tog på mig mina Vans, min jeansjacka och slängde ryggsäcken över ryggen och sedan gick vi. Framme i skolan tog vi fram datorerna och det vi behövde för första lektionen.
Äntligen hade vi lunchrast och jag satt i matsalen med Clara, Malin, Frida och Elin.
-"Det kommer bli så jäääkla grymt"
-"Ja alltså tänk om vi träffar Ulrik typ flera gånger, och kanske blir vänner med honom!"
-"Men ingen kommer någonsin bli tillsammans med honom, det suger"
Vi pratade om Ulrik igen och denna gången hade jag inget imot det. Jag längtade verkligen till i sommar.
-"Det kommer ut några biljetter i början av april, vi köper direkt så vi blir av med allt sånt så fort som möjligt" Sa Elin och alla höll med.
Plötsligt knuffade Clara till mig i sidan och tittade bort mot matkön. Och där gick Sebbe, jag tänkte inte så mycket på vad som skulle hända just nu men inte det här iallafall, Han bara gick förbi mig, ignorerde mig helt. Vafan. Clara tittade på mig förvånat med en ledsen blick, jag ryckte bara på axlarna till svar men egentligen kände jag mig helt tom. Hur kunde han? Det här berättade verkligen vad han kände för mig, vilket var inget. Hur kunde jag gå på det han sa och gjorde? Just nu kände jag mig bara patetisk och bortgjord. Jag sa inte mycket under resten av lunchen och under lektionerna blev det inte särskilt mycket jobb gjort. Skolan var slut och jag var påväg hem med Clara, vi brukar följa varandra en bit innan hon svänger av åt sitt håll. Mobilen vibrerar till och det är Sebbe som skrivit något.
*Har du lust att ses en stund? Vill prata lite*
Jag suckar bara och visar Clara. Och så svarar jag även fast jag gärna hade slängt iväg mobilen istället.
*Egentligen inte men okej, vart och när?*
*Där vi stod igår, och sen kan vi gå hem till mig, ses där om en kvart?*
*Okej*
Vi gick mot Clara och vi var framme en bit från huset där Sebbe och jag hade stått igår. Det hade gått runt 10 minuter och Clara krama om mig och hoppades på det bästa innan hon gick hem till sig. Jag stod och kollade mobilen några minuter innan jag såg Sebbe på avstånd. Han kom fram och försökte ge mig en kram men jag flyttade mig och gav honom en nedstämd blick. Vi började gå mot honom vilket inte låg så långt bort från Clara.
Ingen av oss sa någonting utan vi bara gick. Väl framme vid hans hus gick vi in och det verkade som hans föräldrar fortfarande jobbade då huset var tomt. Han gick till vad som såg ut som köket och satte sig ner vid köksbordet och jag följde efter och gjorde detsamma.
-"Så.."
Ska försöka få upp lite mer kapitel nu under påsklovet! Och det kommer mer Ulrik in i bilden snart, vet exakt vad som ska hända och kan lova att novellen kommer bli ganska lång. Så häng kvar! :)
You're always take it out of me
Kram!
SummerWithUlrik Kapitel 3
*I'll be there. Wait for me :* Svarade jag och tog på mig mina Vans och min jeansjacka vilket var ett dumt val då det fortfarande blåste kallt ute. Påvägen tänkte jag lite på allt. Visa stunder kom Sebbe upp i mitt huvud, men det var väll okej? Alla tycker ju han ser skitbra ut, och jag kan inte heller förneka det. Nu hade det redan blivit mörkt och det var minst en kvarts promenad kvar hem till Clara. Och nej nej nej. Hjärtat slog dubbla slag. Fan.
TILLBAKA TILL NOVELLEN:
Är detta ens möjligt? Sebbe. Där går han igen, vi möts igen. Fast han bor ju åt Clara's håll och han är väll antagligen påväg hem från Erik. Men ändå. På ett sätt vill jag bara gömma mig och önska att han inte ser mig, men det var ganska omöjligt. Vad kunde jag göra egentligen? Jag fick helt enkelt bara gå där och låtsas som om iallfall jag inte såg honom. Men där kom det där "Hej Isabella!... Bella!"
-"Yes" Sa han med det där leéndet, innan hade jag aldrig lagt märke till hur snygg han var i profil med.
-"Så vad gör du ute och går såhär dags?" Fick jag ur mig för att lätta stämingen lite.
-"Ja det ska jag, dårå?" Sa jag lite buttert.
-"Du fryser."
Det var kul att prata med någon man inte kände och någon man inte hade ett förflutet med. Tiden gick snabbt och jag hade inte tänkt på kylan heller. Nu stod vi en bit bort från Clara's hus.
-"Säkert att jag inte ska följa dig till dörren?" Sa han med en blinkning och båda började skratta.
-"Det har varit trevligt. Hör gärna av dig för annars gör jag det!" Sa han och släppte taget om mig.
Vad skulle jag svara? Jag tittade honom i ögonen och log, sänkte blicken mot marken och då kände jag en hand mot min kind, han lyfte upp mitt huvud, tittade mig i ögonen och sedan blundade han och jag gjorde detsamma. Jag kunde känna hans andetag mot mina läppar. Skulle detta hände? Såklart inte.
Mobilen ringer och det står *Clara min babe* på displayen. Fan då. Jag svarar och hör hennes röst.
*Haha ja jag kommer, men jag..* Jag tittade på Sebbe och han nickade, han förstod mig verkligen.
*Jag fick lite sällskap på vägen.* Svarar jag.
*OH MY. AV VEM? SNÄLLA INGET PEDDO SOM DU SÅG PÅ GATAN?*
*Det beror på om du kallar Sebbe ett peddo på gatan?* Svarar jag med ett ironisk röst. Och ja, Sebbe såg lite frågande ut.
*Åh! Jag ska inte störa men skynda dig lite, puss!* Sedan la hon på.
Det blev en konstig stämning, speciellt när vi stod där, bara tysta båda två.
-"Det skulle ändå varit opassande." Mumlar jag och vänder blicken mot marken när jag får syn på hans ansikte.
Han säger inget utan bara står där och när jag vänder upp huvudet möts jag av en busig blick, han greppar om min midja igen med ena handen och den andra är på min hals, jag flyttar mina händer runt hans hals och leker lite med hans hår. Våra läppar möts och jag känner hur kyssen blir mer intensiv och hur det sedan övergår till att hans tunga nuddar vid min.
Oj oj, Vad händer nu då? Nästa kapitel kommer troligtvis upp imorgon! :)
SummerWithUlrik Kapitel 2
-”Men förfan Clara. Men ja jag kommer.” Sa jag och la på för att visa att jag inte var glad över detta.
Jag påbörjade att gå till Erik som bor någon kilometer från Clara.
Efter en stunds gående med Wu-tang Clan i hörlurarna fick jag se Sebbe.
Vad gjorde han här?
TILLBAKA TILL NOVELLEN:
Han kom gående från gången snett bredvid mig och det verkade som om vi skulle mötas i vägen som ledde ihop min och hans gångväg, och det såg ut som han skulle åt samma håll som jag. Fan då.
När våra vägar korsades och vi gick ut ungefär samtidigt i gångvägen som ledde till Erik så sa han plötsligt med ett leénde
-"Men hej Isabella, vart ska du då?"
Jag vet inte vad det här fick mig att känna. Det borde varit glädje men jag blev mer fundersam. Hur kunde han mitt namn? Det måste ha varit Tilda som är min och hans kompis som också går i nian som nämnt mig. Undra vad hon sagt..
-"Hejhej, men snälla säg Bella, och jag är påväg mot Erik" Sa jag med en så snäll röst som tillochmed jag hörde hur tillgjord den var, för just nu hade jag inte lust att prata med honom och jag var fortfarande besviken på Clara.
-"Haha ja okej, det är fint, alltså ditt namn" Sa han och log generat och tittade ner i marken. Nu smälte jag nästan, jag hade glömt hur sjukt fin han var.
Till svar log jag bara, mötte hans blick och vi båda tittade ner i marken. För att bryta stämingen frågade jag bara vart han skulle.
-"Också till Erik faktiskt, vi skulle ses en stund, hans tjej vart tvungen att gå."
-"Och jag är anldeningen till det haha" Sa jag och försökte skoja till stämingen. Alltså vad höll jag på med?
Men tydligen uppskatta han det genom ett brett leénde, och jag kände hur det lättade till i bröstet.
-"Ska vi göra sällskap dit?" Sa han med en blick som var svår att tyda. Han menade det väll som ett skämt som om vi inte redan gjordet sällskap?
Men jag svarade bara med en nick och ett nervöst leénde.
Det blev inte mycket prat under vägen till Erik och jag tror båda blev lika lättade när vi var framme och han och Clara stod i dörren till Erik's hus.
Båda såg lite förvånade ut. Kanske för både Sebbe och jag stod där och att dom anade något. Vilket var helt fel.
-"Vill ni båda inte komma in en stund, så kanske jag kan bjuda på en läsk?" Säger Erik överdrivet glatt.
Nej. Det ville jag verkligen inte. Just nu ville jag bara prata med Clara och om i sommar. Jag orkade inte med någon nervös och jobbig stämning med Clara, hennes kille och Sebbe.
Men jag fick inte säga så mycket innan Sebbe sken upp i ett leénde och Clara hade redan dragit mig in halvvägs i huset. Vi slog oss ner i soffan och Erik hämtade läsk till alla.
-"Så du är Isabella?" Sa Erik och tittade åt mitt håll.
-"Ja men säg Bella" Sa jag. När ska alla förstå att jag heter Bella, iallfall på sätt och vis, och det var Bella jag ville bli kallad, jag hatade när folk sa Isabella.
Det blev väldigt tyst och jag orkade inte bry mig. Jag gav Clara en dyster blick men vi bara fortsatte sitta där. Tillsist sa jag bara
-"Ja men det här var ju trevligt, men jag tror att Clara och jag måste gå nu, vi ska hinna till fiket innan det stänger."
Jag ställde mig upp och så gjorde även Clara. Utan att tveka skakade jag Sebbe's hand men då ställde han sig upp för och ge mig en kram. Förvånad besvarde jag kramen. Mitt ansikte hamnade mot hans bröstkorg och shit vad gott han luktade. Jag vet inte om det bara var jag men det kändes som om han luktade på mitt hår, ni vet sådär som killar gör ibland. Förvånat släppte jag taget om honom och han gjorde detsamma om mig.
Jag vände mig om för att tacka Erik för läsken men det var lite svårt när han stod där och kysste Clara.
Varför? Just nu när vi var där. Det blev världens konstigaste stämning och ännu värre när min och Sebbe's blick möttes en gång. Tillslut så släppte dom taget om varandra och jag gick fram till Erik och fick även en kram av honom och sedan så begav sig Clara och jag mot fiket.
I början sa vi inte mycket på vägen, men till sist frågade jag bara varför hon inte gick till skolan.
-"Jo men jag.."
Jag tittade på henne med ett frågande ansikte och hon fortsatte.
-"Jag skulle ju liksom sova hos honom igår, och så blev det bara så sent. Och på morgonen så sov vi över tiden och det var bara så mysigt. Och ja, jag sjukanmälde mig själv för att inte få frånvaro. Jag är ledsen att jag inte sa något till dig Bella.." "Du har rätt att vara besviken"
Men det var jag inte längre, jag fötstod henne och hon var trots allt min bästis som alltid funnits där för mig.
Utan att säga något stannade jag bara och kramade om henne.
-"Jag vart bara orolig när din mamma inte sa att du var hemma, och du hade ju inte hört av dig till mig om att du var kvar hos Erik." Sa jag och log. Och vi började gå igen.
När vi var framme vid cafeét i centrum beställde båda en varm choklad och i satte oss ned.
-"Så vad har ni besämt mer om i sommar?!" Sa Clara förväntansfullt med ett brett leénde och tittade på mig snett.
Det fick mig att skratta och sedan svarde jag.
-"Att vi kommer tälta på dom olika konserterna, och att vi kommer gå på liseberg och grönan. Och vi har även fått reda på vilka ställen turnén ska vara på! Så nu ska vi bara få låna Elin's tält, och om ett tag beställa biljetter och buss eller tågbiljetter. Woho!"
-"Det kommer bli världens bästa sommar! Jag är så jäkla lycklig just nu!" Sa hon och man såg på henne att hon menade det.
-"Är han bra?"
Hon förstod att jag syftade på Erik.
-"Ja! Han är himla bra. Som ingen annan." Sa hon och fnissade.
"Du och Sebbe då? Huh, är det något mellan er?" Sa hon och blinkade med ena ögat.
-"Haha nej!" Sa jag och slog till henne på armen.
För det var det väll inte? Inte mer än vänner iallfall, knappt det.
-"Alltså nej nej nej. Vi möttes bara på vägen till Erik och pratade lite." Sa jag snabbt igen efter det.
-"Okej okej.. Men det syntes ju att han gilla dig! Ni skulle ju vara sjukt söta!" Sa hon glatt.
Jag blev alldeles varm inombords och för en sekund vågade jag tänka mig och Sebbe tillsammans men svarde ändå stelt "Haha men nej. Det gör han inte, vi är ju knappt vänner."
Klockan blev mycket och jag skulle börja gå hemåt, men Clara fick ideén att jag skulle sova hos henne då hon tydligen hade mycket att berätta och prata om även fast det ända vi gjort dom senaste 3 timmarna på cafeét var just det. Men jag blev bara glad av att inte behöva vara ensam ikväll och jag visste att jag bara hade tänkt på Sebbe då. Nej men vafan. Varför skulle jag tänkt på Sebbe? Jag börjar inte bli kär, jag har knappt pratat med killen.
Tankarna bröts av Clara "Så hur gör vi då haha?"
-"Jag sover gärna över! Men jag går hem först och packar och så får vi fråga föräldrarna, ring mig sen!"
Sedan skiljdes vi åt med en kram.
Jag kom hem, fick ett godkänande av mamma och pappa om att jag fick sova hos Clara och började packa.
Efter en stund pingade mobilen till.
*Come over baby, sleepover tonight! :*
Haha Clara. Hennes sms alltså!
*I'll be there. Wait for me :* Svarade jag och tog på mig mina Vans och min jeansjacka vilket var ett dumt val då det fortfarande blåste kallt ute. Påvägen tänkte jag lite på allt. Visa stunder kom Sebbe upp i mitt huvud, men det var väll okej? Alla tycker ju han ser skitbra ut, och jag kan inte heller förneka det. Nu hade det redan blivit mörkt och det var minst en kvarts promenad kvar hem till Clara. Och nej nej nej. Hjärtat slog dubbla slag. Fan.
SummerWithUlrik Kapitel 1
Fan. Fan. Fan. Såg han? Hade jag ännu en gång skämt ut mig för skolans snyggaste kille? -Sebbe, som dessutom går i nian. Att mina vänner aldrig kan sluta. Åh. Var dom tvungna att putta in mig i väggen?
Jag väcks ur mina tankar av Frida's röst.
-”Hallå? Hur hårt slog du i huvudet egentligen Bella?”
-”Va? Nej det var inget.” Är det ända jag säger som svar.
Anledningen är att jag orkar bara inte med att förklara något dom inte bryr sig om. Ingen av oss tror, eller ja vet att någon av oss skulle ha en chans med honom, vi går i åttan, och dom ser oss säkert som småbarn.
Det är i början av terminen som vi går mot matsalen, det ligger fortfarande snö kvar på marken, och den kalla vinden blåser hårt mot ansiktet.
-”Varför måste vi gå utevägen när det faktiskt finns en inneväg?” säger Malin, en av mina bästa kompisar.
Ja.. det känns som jag har flera, dom tjejer jag hänger med är jag så pass tajt med så att vi skulle kunna kalla varandra systrar. Det känns bra. Bredvid mig går alltså Malin, Frida, och Elin. Sen har jag ju nog den jag är mest tajt med och det är Clara, men hon är sjuk idag, tyvärr. Alla vi har hängt ihop sen 3:an.
Vi går in till matsalen och till allas besvikelse är det spenatsoppa. Seriöst?
-”Fyfan, vad är det här, vi är inte några jävla kor?” Skriker Frida och jag ger henne en blick som ”KanDuIntePrataLiteHögre?”
-”Inte mat verkar det som” suckar Elin till svar.
Vi sätter oss ner och försöker få i oss lite mat iallafall.
-”Men det blir ju bra att gå på typ alla? Vi kan ju övernatta på ett hotell i Stockholm eller så kan vi kanske låna ditt 8-mana tält Frida?”
-”Ja det skulle nog gå! Då slipper vi ju lägga ut pengar på hotell! Jag pratar med mamma och pappa när jag kommer hem.”
Nu började det igen. Det oändliga pratet om Ulrik konserter som inte skulle vara förens flera månader, det var i Juli och änsålänge är det bara mars.
Inte för jag har något emot honom, han verkar väll vara en go kille?
Men att lägga alla dessa pengar och tid på någon man inte känner? Nja.
Men i vilket fall så var jag med på vad dom än bestämde. Så jag satt där och bara nickade och försökte se så intresserad ut jag kunde. Detta skulle faktiskt bli väldigt kul. En sommar med tjejerna, bara dom. Och ja Ulrik, men men.
Det vi skulle göra var att på sätt och vis att stalka Ulrik under sommaren.
Vi skulle följa hans turné under 4 veckor, en månad. Det låter nästan overkligt när jag tänkte på vad vi skulle göra. Vi hade sparat pengar och tjatat om detta på våra föräldrar i nästan 2 år. Och äntligen skulle det hända. Det började här i Göteborg med ett gig, och vi skulle även gå på liseberg. Sedan var det att åka upp till Stockholm och se honom där och gå på Grönalund. Sen var det en spelning i Vara, och i Malmö sedan upp till Norrköping, sen Örebro och sist i Eskilstuna. Och nu hade vi bestämt oss att sova i ett tält under dessa 4 veckor. Faktiskt väldigt spännande. Det skulle ju kunna vara ganska kul att träffa på Ulrik spontant någon gång under den tiden. Nu ville jag bara berätta vad vi bestämt idag för Clara!
Jag tittade ner på mina Vans på vägen hem till Clara, hur kan ett par skor vara så sjukt snygga? Jag ville se hur hon mådde, och även berätta allt om i sommar!
Jag längtade verkligen, och till att kunna ha Vans med bara ben och någon av mina DopeChef t-shirts, matchade till ett par runda svarta solglasögon och en svart ryggsäck. Sommar med sol och bad och vännerna. Mina fina vänner.
Framme vid Clara’s dörr knackade jag på. Hennes mamma öppnade och såg till viss del förvånad ut att jag inte stod där med Clara verkade det som.
-”Är Clara här?” Frågade jag, även fast frågan var ganska dum, såklart att hon är hemma. Hon är ju sjuk.
Men till min förvåning svarade hennes mamma bara ”Nej, är hon inte med dig, brukar ni inte gå från skolan tillsammans längre?”
Jag fattade inte riktigt varför men jag drog till med en vitlögn utan anledning.
-”Nej men vad dum jag är, hon skulle ju vara med Frida idag, och hon nämnde även att hon glömt säga det till dig och att hon inte kan ringa för hennes mobil är urladdad.” Sa jag så realistiskt jag kunde.
-”Men då var det nog ganska bra att du kom ändå, så jag fick reda på det här, tack Bella!”
-”Haha ja, men hälsa henne när hon kommer hem!”
-”Det ska jag göra, vi ses väll snart igen”
-”Det är jag säker på!” Sa jag innan hon stängde dörren.
Nu var frågan. Vart var Clara? Var i helvete var hon? Hon var ju sjukanmäld.
Jag ringde hennes mobil minst tusen gånger innan hon svarade.
-”VAR ÄR DU?” Skrek jag innan hon hann säga något.
-”Hej på dig med Bella!” Svarade hon väldigt glatt.
-”Seriöst Clara, jag blir orolig, jag tror du ligger sjuk och går hem till dig för att berätta om Ulrik i sommar och din mamma säger att du ska vara i skolan”
-”Förlåt.” Sa hon med en nedstämd röst.
”Men berätta om Ulrik!” Sa hon sedan.
-”Nej men vi tar det i verkligheten, kan vi ta en fika?” Frågade jag.
-”Jadå! Bara om du kan möta upp mig vid Erik’s hus..” Sa hon lite generat.
Så det var där hon var, hos sin nyblivne kille, som till allas förvåning var Sebbe’s bästis. Bästis till den snyggaste killen i skolan, men Erik var inte så dum han heller och jag var glad för Clara’s skull. Men att skippa skolan? Nej, hon får inte gå och bli sånn.
-”Men förfan Clara. Men ja jag kommer.” Sa jag och la på för att visa att jag inte var glad över detta.
Jag påbörjade att gå till Erik som bor någon kilometer från Clara.
Efter en stunds gående med Wu-tang Clan i hörlurarna fick jag se Sebbe.
Vad gjorde han här?
Jag vet att designen inte är så fin, och jag ursäktar för det, och att texten är så liten men om man har macbook (och kanske andra) datorer så kan man bara zooma in lite så blir det större. Men som sagt ska jag försöka få det här fixat!
Kraaam!